Börja barnens Sinterklaas-önskelista redan i oktober

Sinterklaas kommer den 5 december, och den familj som slipper springa runt i affärerna den 3:e är oftast den som lät barnen skriva sin önskelista redan i oktober. Listan gör det lättare för Sints hjälpare att köpa rätt, men den gör också något med barnen. De får sitta ner och tänka efter vad de faktiskt vill ha, i stället för att peka på det som råkar stå längst fram i hyllan.

Börja i mitten av oktober

Ta upp frågan ett par veckor före höstlovet. Då har barnen en hel ledig vecka (vecka 44) att bläddra i katalogerna, och leksaksaffärerna har redan ställt fram julsortimentet, så det finns något konkret att reagera på. Den som börjar i november får dela listan i samma veva som alla andra köper julklappar, och då är det lätt att en efterlängtad Lego-låda är slut i lager två veckor före den 5:e.

Sex veckor låter mycket. Det är det inte, när tre hushåll ska hinna handla.

Vad som fungerar i olika åldrar

Småbarn på två till fyra år klarar en kort lista med tre till fem saker som de själva har pekat ut i en katalog eller i butiken. Håll det till sådant de kan se och ta på: en Brio-tågbana, en Duplo-låda, en dockvagn. En tvååring har ingen relation till "något kreativt".

Skolbarn mellan fem och tio kan sätta ihop en mer blandad lista, och de gör det bättre om de får kategorier att tänka i: något att läsa, något att bygga, något att göra utomhus, och en sak som är lite extra. Bara den strukturen ger en jämnare lista än frågan "vad vill du ha", som nästan alltid får svaret "allt i reklamen".

Från elva år kan barnet sköta en egen digital önskelista. Låt dem själva leta upp priser, jämföra två varianter och klistra in länkarna. Det är också en bra ålder att sätta ett tak: säg att listan får innehålla en sak över 500 kronor och resten under, så lär de sig prioritera utan att någon behöver tjata.

Gör själva listan till en del av traditionen

Avsätt en kväll med varm choklad och pepernoten och gör listan tillsammans. Barnen får skriva ett kort brev till Sinterklaas där de förklarar varför de vill ha just de sakerna. Det låter som en formalitet, men det får dem att sakta ner. Ett barn som ska motivera varför det vill ha ett tredje gosedjur stryker det ofta själv.

Lägg gärna in en upplevelse bland prylarna. Biljetter till en barnföreställning, ett besök på Junibacken eller ett årskort på badhuset kostar ungefär som en större leksak och används betydligt längre än de flesta leksaker.

Samordna med mor- och farföräldrar, mostrar och morbröder

Dela listan med de släktingar som brukar köpa, och se till att alla kan se vad som redan är taget. I en delad lista på Happy Giftlist reserverar farmor tågbanan, och morbror ser det direkt utan att någon behöver skriva i familjechatten. Den chatten är i övrigt ett dåligt verktyg för det här; någon missar alltid det som skrevs i förrgår.

Om släkten är stor är det värt att dra lott bland de vuxna i stället för att alla köper till alla barn. Sätt en budget, till exempel 300 kronor per barn, och bestäm vem som köper till vem. Barnen får färre paket, men de paket som kommer är sådant de faktiskt önskat sig, och ingen behöver stå med tre likadana pussel.

Låt barnen välja något att skänka bort

Låt barnen välja ut en leksak att ge vidare för varje par saker de sätter upp på listan. Många second hand-butiker, Myrorna till exempel, tar emot hela leksaker i gott skick. Prata samtidigt om skillnaden mellan att vilja ha och att behöva. Barn som fått den skillnaden förklarad brukar bli nöjdare på själva dagen, för då är förväntningarna rimliga.

Ett barn som har fått önska sig tre saker och skänkt bort en är oftast gladare den 5 december än ett som fått tio.

Sätt ett datum i kalendern nu, gärna en fredagskväll i mitten av oktober. Du kan skapa en önskelista för varje barn i förväg och dela länken med släkten samma kväll som brevet till Sinterklaas skrivs.